Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering

Projektsammanfattning

Det finns i dag ett stort bestånd av övergivna hus i Sverige som börjat uppmärksammas
av kommuner och Boverket. Syftet med projektet är att vinna ny kunskap om vilka ödehusen är, lära oss om hur de kan tas i bruk igen och vilken deras energisparpotential är. Efter att en sammanställning av en del av beståndet genomförts väljs ett litet antal återanvända hus ut för fallstudier. Dessa byggnader dokumenteras och de nya husägarnas sätt att använda kunskaper, material och teknologi (renoveringspraktiker) undersöks genom att följa renoveringen och hur energianvändningen i husen påverkas. Projektet ska leda till slutsatser om hur fler ödehus kan tas i bruk och energieffektiviseras utan att kulturhistoriska värden förstörs. Det ska också ge kunskap som ger husägare vägledning om hur före detta ödehus kan energieffektiviseras i samband med renovering.

Projektets mål

Det övergripande målet är att vinna ny kunskap om vilka ödehusen är, lära oss om hur de kan tas i bruk
igen och om deras energisparpotential. Genom en beståndsinventering ska bebyggelsen typologiseras för att ge mer generell kunskap om husens karaktär och hur energi används i dem när de tas i bruk igen. Inventeringen kan också ligga till grund för utformningen av policies som kan behövas för att husen ska kunna bevaras på sikt. Fallstudier av renoveringspraktiker genomförs för en bättre förståelse av hur sociala konventioner, kompetenser och materiella infrastrukturer är kopplade till energianvändning.

Projektet bidrar till en rikare förståelse av hur husägarna agerar vid renovering och hur de påverkar energianvändning i hemmet. Landsbygdsutvecklare vittnar om att de som tar sig an ödehus i vissa fall kan tänka sig att leva med en enklare komfortnivå. Denna grupp kan inspirera fler att renovera sitt hus varsamt. Renoveringspraktiker uppstår ur samspelet mellan regler, material, kompetenser och sociala överenskommelser som äger rum när ett hus byggs om eller vårdas. Det finns därför viktig kunskap att hämta om hur en husägares vardagsliv med små medel kan bli mer energieffektivt genom att undersöka hur hen anpassar renovering och komforthöjande åtgärder i ett före detta ödehus, t. ex genom att anpassa sina krav på inomhuskomfort eller minska boendeytan.

Genomförande

Projektet genomförs i form av en doktorsavhandling i kulturvård vid Uppsala universitet där doktoranden skriver en sammanläggningsavhandling bestående av ”kappa” och olika artiklar.

Det inledande arbetet går ut på att kontakta kommuner och samla in de inventeringar av ödehus som gjorts och även samla erfarenheter från inventeringsarbetet. Inventeringarna ska sammanställas med grundläggande information om husens byggnadsår, konstruktion, skick, identifierade kulturhistoriska värden, eldstäder, skorstenar, tillgång till el, vatten/avlopp m.m. Alla hus som inte visar sig vara varaktigt övergivna ska uteslutas, t.ex. hus som visat sig vara fritidsboenden under delar av året. Byggnaderna
typologiseras så att det framgår hur de representerar kulturhistoriska värden och vilka möjligheter till energieffektivisering som kan finnas. Vad gäller kulturhistoriska värden utgår vi från kommunernas och länsstyrelsernas arbete.

Genom inventeringarna och kontakter med kommunerna väljs ungefär fem hus ut för fallstudier. Det lilla antalet kan förklaras av att det är generellt svårt att förmedla ödehus till nya ägare. Det kan vara tidskrävande att hitta lämpliga objekt och husägare som vill delta i studien. Mycket tid går också åt till att följa renoveringsprocessen genom insamling och bearbetning av data i form av intervjuer, många foton och beskrivningar. Fallstudierna ska belysa såväl olika hus som olika hushållskonstellationer.

Hus blir intressanta utifrån deras kulturhistoriska karaktär, hur länge sedan de togs över av nya ägare, och vilka utmaningar som finns vad gäller energianvändning. Ägarna ska vara intresserade av frågor om energianvändning, mänsklig klimatpåverkan och/eller, och ska representera såväl kvinnor som män.
Husen ska spegla olika byggnadsstilar och byggnadsår, vilket ska göra det möjligt att förena analysen av ett enstaka hus med ett större bestånd av liknande byggnader, t.ex. trävillor från 1930-talet. De ska också spegla en variation i uppvärmningsteknik. Vi ska följa husägarna under en tid genom att göra besök i husen, dokumentera dem, intervjua ägarna och återkomma senare för att dokumentera vilka åtgärder som vidtagits och hur de kan ha påverkat husens prestanda. Parallellt med att denna kvalitativa data samlas in ska vi också hämta information om husets byggnadshistoria och energianvändning före
renovering samt planerad energianvändning i framtiden.

Projektperiod 2022-07-01-2026-06-30

Projektägare: Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen.

Projektledare: Mattias Legnér

Kontaktuppgifter: mattias.legner@konstvet.uu.se

Comments are closed.