Goda exempel på praktiska åtgärder för god luftkvalitet, minimerat värmebehov & rätt fuktförhållande i svenska kyrkor – Uppföljning och analys

Goda exempel på praktiska åtgärder för god luftkvalitet, minimerat värmebehov & rätt fuktförhållande i svenska kyrkor – Uppföljning och analys

Projektsammanfattning

Projektet tar sig an problematiken med hög energianvändning i kyrkor. Uppvärmningskostnaderna kan tvinga fram att åtgärder görs utan ett tillräckligt helhetsperspektiv. Det kan innebära risker för byggnaden, inventarier och innemiljön. En tvärvetenskaplig grupp ska utvärdera flera genomförda och kommande praktiska energieffektiviseringsåtgärder ur ett helhetsperspektiv som inkluderar kvantitativa och kvalitativa aspekter av energianvändning, inomhusmiljö, fuktförhållanden, förvaltning och byggnadsantikvariska aspekter. Exempel på åtgärder är uppdatering av fönster med energiglas och uppdatering av värmesystem och dess styr och reglersystem.

Projektets mål

Det övergripande syftet med projektet är att kulturvärden i kyrkor i Sverige ska kunna bevaras samtidigt som energianvändningen effektiviseras och kyrkorna erbjuder en bra inomhusmiljö för personal och besökare. Målet är att presentera goda exempel på genomförda praktiska åtgärder som ger god luftkvalitet, minimerat värmebehov och rätt fuktförhållande så att kulturmiljöer kan bevars. Genom att transdisciplinärt följa upp ett antal olika praktiska åtgärder och presentera dessa i en vägledning som riktar sig till förvaltare av kyrkor är målet att vägledningen och projektets resultat ska kunna användas
brett samt inspirera och vara en del i ett beslutsunderlag som skapar förståelse för behovet att välja rätt teknik i ett helhetsperspektiv.

  • Ett material med referensdata på energi och inneklimat för kyrkor av olika ålder baserat på fleråriga kontinuerliga mätningar i 19 kyrkor tas fram. Olika referensdata tas fram baserat på behov som identifieras tillsammans med referensgruppen. Det kan handla både om olika mått för jämförelser men även om referensdata som kan användas vid projektering eller vid olika simuleringar av scenarier såsom exempelvis framtida klimat eller olika nyttjandegrader.
  • Uppföljning görs av flera olika genomförda praktiska åtgärder för att energieffektivisera i flera olika kyrkor av olika ålder. Uppföljningen inkluderar både kvantitativa och kvalitativa aspekter av energi, inneklimat, fuktförhållanden, förvaltningsperspektiv och byggnadsantikvariska aspekter. Uppföljningar av energi, inneklimat och fuktförhållanden baseras på mätningar i kyrkorna.
  • Goda exempel demonstreras på olika genomförda praktiska åtgärder som minskar energianvändningen i kyrkor samtidigt som kulturvärden bevaras och det är en bra inomhusmiljö för besökare och personal. De goda exemplen bygger på åtgärder som följts upp och där det fastställts att åtgärden ger avsedd effekt i ett helhetsperspektiv (inte bara avseende energi utan även gällande fuktförhållanden, inneklimat och bevarandeaspekter).
  • En vägledning som vänder sig till pastorat/församlingar utvecklas så att projektets resultat når dem som fattar beslut om åtgärder i pastorat och församlingar. Vägledningen ska kunna fungera som ett inspirationsmaterial med goda exempel som kan leda till att rätt åtgärder medvetet väljs utifrån ett helhetsperspektiv.

Genomförande

När projektet startar etableras en referensgrupp. Referensgruppen ska vara tvärvetenskaplig för att kunna hantera projektets frågeställning ur olika perspektiv. I projektgruppens nätverk och inom de deltagande universiteten finns den bredd av akademisk kompetens som behövs i referensgruppen. I projektgruppens nätverk och inom de organisationer som det redan finns samverkan med finns kompetens hos relevanta samhällsaktörer, både privata och offentliga såsom myndigheter. Inför viktiga steg i projektet hålls referensgruppsmöten. Mellan dessa sker kontakt med olika referensgruppsmedlemmar utifrån specifika behov i projektet. Gruppen sammankallas till tre gemensamma möten/workshops men kommer även att kunna lämna synpunkter via remisser på olika delar under projektets gång.

Projektets åtta arbetspaket och tidsram är följande;

• Katalogisering och sammanställning av mätdata (Q3-Q4 22)Utveckling av referensdata (Q1-Q2 23)
• Analys och dokumentation av tidigare genomföra åtgärder (Q3 22-Q2 23)
• Fönsterrenovering och komplettering med energiglas (Q4 22-Q1 24)
• Åtgärder på värmesystem och dess styr och reglersystem (Q4 22-Q1 24)
• Byte av äldre värmesystem samt styr och reglersystem (Q4 22-Q1 24)
• Analys av kombinationer av åtgärder (Q3 23-Q2 24)
• Vägledning, beslutsunderlag (Q1-Q2 24)
• Resultatspridning (Q1-Q2 24)

Projektperiod 2022-07-01-2024-06-30

Projektägare: Lunds universitet, Inst f bygg- & miljöteknologi Avd f byggnadsmaterial

Projektledare: Hans Bagge

Kontaktuppgifter: hans.bagge@byggtek.lth.se

Comments are closed.