Energieffektivisering och varsam renovering av fritidshus

Energieffektivisering och varsam renovering av fritidshus

Projektsammanfattning

Projektet undersöker användande av fritidshus med kulturvärden och vilka effekter eventuell renovering och energieffektivisering har för det svenska energisystemet, för flöden av byggmaterial, och för kulturvärden i fritidshusbebyggelsen. Detta görs genom en identifiering av olika typer av svenska fritidshus, hur de används, dess energianvändning samt genomförda och planerade renoveringsåtgärder. Målet är att syntetisera befintlig kunskap och utveckla en metod för en bred kartläggning i ett nästa steg. Metoden bygger på rapportering av information från ägare genom en enkät som utvecklas och testas för ett antal typer av fritidshus och användarprofiler.

Projektets mål

  • Mål 1 är att samla information och få en ökad kunskap om det svenska
    fritidshusbeståndets kulturvärden, byggnadsteknik, installationsteknik, ägande,
    nyttjande samt energi- och resursanvändning.
  • Mål 2 är att ta fram de mest relevanta energieffektiviseringsåtgärderna
    anpassade till olika fritidshustypologier inom urvalet av fritidshus med kulturvärden.
    Varje åtgärd ska bedömas utifrån energibesparingspotential, fuktrisker, innemiljö,
    kulturvärden samt resursanvändning i form av kostnad, material och klimatavtryck.
  • Mål 3 är att etablera kontakt med myndigheter, energikontor, rådgivare
    inom renovering och kulturvård och branschorganisationer för att samla information
    men även sprida resultat från studien i både vetenskaplig och populär form.

Genomförande

Den inledande delen av projektet kommer att vara utforskande och omfatta en
sammanställning av tidigare forskning om fritidshusbeståndet i stort samt fritidshus med
kulturvärden. Arbetet kommer att utföras genom sökningar i vetenskapliga
publikationsdatabaser samt inom våra forskarnätverk. Vi kommer att undersöka
tillgången på information om fritidshus med kulturvärden nationellt, regionalt och lokalt.
Vi utgår från områden som redan är identifierade att besitta kulturvärden genom lokala
bevarandeprogram eller nationella utpekanden som kulturminnen eller riksintressen.
Undersökningen om var information om svenska fritidshus finns tillgängligt kommer att
göras via sökning i myndighetsdatabaser såsom fastighetstaxeringsregistret, SCB samt
hos Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och kommunerna. Utifrån kartläggningen
kommer vi identifiera områden och fritidshustyper att fokusera på i det fortsatta arbetet
med fördjupade studier. Urvalet planeras att visa på bredden av fritidshus från olika
åldrar och typologier.


Andra delen handlar om att inhämta mer detaljerad information om fritidshus med
kulturvärden och deras användning i ett urval av de områden och av de typer av fritidshus
som identifierats i den inledande kartläggningen. En intervjumall tas fram och utvecklas
sedan till en enkät. Det görs genom ett antal semistrukturerade intervjuer som utförs på
plats eller digitalt med ett antal fritidshusägare. Den färdiga enkäten distribueras sedan
till ett större antal fritidshusägare, via sociala medier och riktat i de områden vi
genomfört de fördjupade studierna i. Enkätsvaren samlas in och sammanställs. Arbetet
kommer att utföras av de deltagande forskarna som gör intervjuer på olika platser i
landet.


Tredje delen handlar om att identifiera lämpliga energieffektiviseringsåtgärder anpassade
för olika typer av fritidshus. För varje åtgärd uppskattas energibesparingspotentialen,
klimatpåverkan, innemiljöpåverkan, påverkan på kulturvärden och eventuell fuktrisk.


Fjärde delen handlar om att skala upp informationsinhämtningen från fler fritidshusägare.
Målsättningen är att samla in information från 500 fritidshus. Materialet sammanställs
systematiskt för att kunna bli en grund för fortsatt arbete med att kartlägga svenska
fritidshus och görs offentligt.


Femte delen handlar om att föra dialog och dela kunskap med intressenter såsom
myndigheter, företag och organisationer men även bland fritidshusägare. Dessutom
kommer resultat från projektet att publiceras i populärvetenskapliga och vetenskapliga
artiklar. Varje forskare kommer att ta ansvar för att författa en artikel.


En referensgrupp skapas bestående av representanter från Energimyndigheten, Boverket,
Riksantikvarieämbetet, Energikontor och Byggnadsvårdsorganisation för att löpande få
synpunkter på projektets arbete samt underlätta kommunikation och diskussion av
resultat.

Projektperiod 2022-07-01-2024-06-30

Projektägare: Lunds universitet, Inst f bygg- & miljöteknologi.

Projektledare: Kristina Mjörnell

Kontaktuppgifter: kristina.mjornell@ri.se

Comments are closed.