Projektet Smart energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader i kallt klimat fortsätter framåt och vissa resultat har nu börjat komma fram gällande fallstudierna i Malmberget och Kiruna. Data från mätningar av energianvändning i två s.k. bläckhornshus har analyserats, värderats och jämförts med information, som samlats in om konstruktion och husens kulturhistoriska värden. Baserat på denna värdering har en ombyggnadsstrategi utvecklats för att förbättra prestandan för byggnadens ytterskal.
Forskargruppen har föreslagit en energibesparingsstrategi för byggnadsskalet för ett av bläckhornshusen i Kiruna med hänsyn till husets karakteristiska delar. De föreslagna åtgärderna syftar till att:
- Minimera påverkan på de karakteristiska delarna, t.ex. formen, materialen, och exteriörens skick.
- Tillägg av nya element som avspeglar nutida behov på ett harmoniskt och reversibelt sätt, t.ex. tilläggsisolering och ett andra glas på insidan av fönstren.
- Optimering av de befintliga byggnadsdelarnas livscykel även om de inte är original, t.ex. befintliga fönster.
Resultaten uppskattar att de föreslagna åtgärderna på byggnadsskalet skulle kunna reducera uppvärmningsenergin med upp till 48%. Den största delen av dessa besparingar (31%) ges av bytet av en uppvärmd källare till en isolerat krypgrund.
De kulturhistoriska byggnaderna som är påverkade av stadsomvandlingarna i gruvorterna i norra Sverige är undantagna från kraven på energibesparing vid ombyggnad. Trots detta visar projektet att där finns utrymme för agerande för att åtskillig energibesparing inte minst beroende på det kalla klimatet.