Home » Livscykelbedömningar för hållbart underhåll och renovering av det byggda kulturarvet

Livscykelbedömningar för hållbart underhåll och renovering av det byggda kulturarvet

 

Projektsammanfattning

Projektet syftar till att ta fram ny kunskap och förståelse kring hur energieffektivisering kan integreras med underhåll av historiska byggnader ur ett livscykelperspektiv. Projektet handlar om ett relevant område som berör många fastighetsförvaltare. Det finns få aktuella exempel på god strategisk underhållsplanering. Projektets förväntade resultat är att bidra med en ökad kunskap om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan utvecklas genom en integrerad och hållbar process för kontinuerlig byggnadsvård och energirenovering.

 

Projektets mål

Projektets förväntade resultat är att bidra med en ökad kunskap om hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan utvecklas genom en integrerad och hållbar process för kontinuerlig byggnadsvård och energirenovering.

Projektet har som mål att ta fram och presentera:
– en utvärdering och jämförelse av olika strategier för renovering och underhåll av historiska byggnader ur ett livscykelperspektiv
– potentialen för att tillämpa livscykelbedömningar i underhållssituationer för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
– hur och i vilka fall ett sunt underhåll av historiska byggnader kan ha gynnsamma effekter jämfört med djupgående energirenoveringar
– resultat som har involverat olika typer av användare, ägare och förvaltare av kulturarvsbyggnader och där projektet har stöttat dessa i beslutsfattandet om energi och underhåll av deras fastigheter
– nyttan av att involvera olika kompetenser från kulturarvspersonal och små och medelstora företag
– utvecklad förståelse för fastighetsägare och byggnadsantikvarier kring det långsiktiga underhållet av kulturarvbyggnader med avseende på energi, kostnader och koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv.

Resultaten av projektet avses att spridas med två öppna åtkomstpublikationer i vetenskapliga tidskrifter. Forskarna avser även att presentera sitt arbete på nationella och internationella konferenser. Artiklar ska produceras för populära vetenskapliga tidskrifter som Byggnadskultur, Arkitektur, Energi & Miljö, Byggnadskultur etc.

 

Genomförande

Projektet kommer att ledas av Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet. Svenska Byggnadsvårdföreningen (SBF) kommer aktivt att stödja forskarna som ledare för målgruppen och medlem av referensgruppen. Intressenter kommer att representeras i en målgrupp, sammansatt av SBF-representanter tillsammans med en referensgrupp bestående av experter inom området.

Projektet delas upp i följande arbetspaket:

WP1) Samordning, kommunikation med målgrupp och spridning av resultat
Varaktighet: månader 1–36.
I detta WP kommer projektets samordning att integreras med aktiviteterna inom kommunikation, spridning och nätverk. Av denna anledning kommer WP1 att samarbeta med de andra arbetspaketen i aktiviteter för rapportering, publicering och spridning av resultaten. Minst ett möte per år med målgruppen och ett möte per år med referensgruppen kommer att organiseras. Alla projektets forskare kommer att vara involverade i detta WP.
Uppgift 1: Organisering av möten med forskare, målgrupp, referensgrupp
Uppgift 2: Publicering av resultat och rapporter
Uppgift 3: Resultatspridning till målgrupp
Leveranser: vetenskapliga publikationer, populära vetenskapliga publikationer, slutrapporter.

WP2) Datainsamling och design av underhålls- och renoveringsscenarier
Varaktighet: månader 0–24.
I detta WP kommer all information om material, dimensioner, fallstudiebyggnader, deras komponenter och eftermonteringsåtgärder att samlas in och klassificeras. Detta kommer att möjliggöra utveckling av en inventering som är speciellt utformad för bedömning av kulturarvsbyggnader som kan integreras med befintliga databaser över byggnadskomponenter som saknar denna information. Primärdata kommer att samlas in från litteratur och från dialogen med bevarandeexperter och yrkesverksamma med praktisk erfarenhet. SBF kommer därför att spela en avgörande roll i WP2. Uppgifter från värderingar av kulturarv kommer också att integreras. Baserat på den här informationen kommer olika energiåtgärder och underhållsåtgärder att grupperas i underhålls- och renoveringsscenarier.
Uppgift 1: Insamling av data och information
Uppgift 2: Utveckling av databasen
Uppgift 3: Design av underhålls- och renoveringsscenarier
Leveranser: Databas över arvbyggnadskomponenter, beskrivningar av olika underhålls- och renoveringsscenarier.

WP3) Jämförande analyser och känslighetsanalyser
Varaktighet: månader 12–36.
De utvecklade underhållsscenarierna i WP2 kommer att analyseras och jämföras med avseende på energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader ur ett livscykelperspektiv. LCA, LCC och energisimulering av byggnader kommer att användas som huvudmetoder för denna jämförande analys. Dessutom kommer en känslighetsanalys att utföras för att bättre förstå känsligheten för fynd med avseende på de olika underhållsscenarierna. Resultaten kommer att identifiera underhållsscenarier som minimerar energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader ur ett livscykelperspektiv samtidigt som de historiska byggnadernas kulturhistoriska värde bevaras.
Uppgift 1: Jämförande bedömning av scenarierna
Uppgift 2: Känslighetsanalys
Leveranser: Beskrivningar av resultaten från den jämförande bedömningen och känslighetsanalysen.

 

Projektägare: Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Avdelningen Arkitektur och Vatten

Projektledare: Andrea Luciani

Kontaktuppgifter: andrea.luciani@ltu.se