Projektets syfte
Projektet syftar till att utveckla en modell och metoder för att bedöma åtgärder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där energifrågan, arkitektoniska och antikvariska bevarandevärden bedöms och värderas likvärdigt. Den här avvägningen mellan intressena är i praktiken komplicerad dels för att regelverket i viss mån är motsägelsefullt och dels för att det är svårt att bedöma konsekvenserna av olika energieffektiviserande åtgärder. Genom forskningsprojektet har flera akademiska discipliner och professionella praktiker engagerats och getts möjlighet att tillsammans bearbeta frågorna inom det valda området.
Genomförande
En bas för forskningsprojektet skapades genom att utvärdera tidigare restaureringar men även de samarbetsmetoder som användes. Utvärderingarna diskuterades vid workshops där deltagare från både universitet och praktik deltagit. De nio workshops som genomförts belyste också de relationer och arbetsprocesser som är viktiga delar i ett professionellt arbete.
Viktigaste resultat
Den modell och metoder som tagits fram ger ett bättre underlag för beslut när restaurering, renovering och energieffektiviserande åtgärder ska genomföras, än vad en enkel energideklaration kan ge. Underlaget baseras på byggnadens förutsättningar, vad den tål av förändring och förbättring, sett ur såväl energiingenjörens och arkitektens som ur bebyggelseantikvariens perspektiv.
Så kan resultaten komma till användning
Modellen och metoderna ska användas i det initiala skedet av ett projekt. Fördelen med detta är att avvägningen mellan de olika intressena diskuterats från allra första början och att ett gemensamt beslut ligger till grund för projektet som helhet. Därmed undviks de intressekonflikter som annars ofta dyker upp under projektets gång och samarbetet mellan de olika professionerna kan därmed fungera bättre och slutresultatet för byggnaden bli mer välbalanserat. För ett större fastighetsbolag t.ex. kan modellen och metoderna när de används för ett större fastighetsbestånd ge en mycket bra överblick och ett bra planeringsunderlag för åtgärder, drift och underhåll. Det första steget i modellen kan också användas för att få med fler perspektiv vid inventeringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom ett geografiskt område.
Projektägare: Chalmers, institutionen för arkitektur
Projektledare: Professor Fredrik Nilsson
Övriga projektdeltagare: Doktorand Heidi Norrström